Hälsingerådet: Hälsinglands Utbildningsförbund
Kontakta Hälsingerådet

Projektet är slut och Hälsinglands Utbildningsförbund tar över verksamheterna 11 augusti 2015. Välkommen till www.hufb.se!

Läs projektslutrapporten 'Gemensam gymnasie- och vuxenutbildning Hälsingland'Word

Frågor och svar om gemensam gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland

Mejla dina frågor till cecilia.falkeborn@bollnas.se så vidarebefordrar hon dessa till delprojektledarna som ger svar.

Senaste uppdaterad 2015-05-27

Senaste

Om man går med i förbundet 11 augusti så följer kommunåren med. Men om man efter ca ett år söker sig tillbaka till kommunen och jobbar i kommunen något år/månader och därefter söker en tjänst i förbundet och får den. Är då kommunåren kvar i förbundet eller står man med 0 år?

Vid en verksamhetsövergång så tillgodoräknas den anställningstiden som man haft hos den arbetsgivare/kommunen man lämnar. Den tiden är ju sedan inget som i något läge försvinner hos utbildningsförbundet. Om man slutar hos förbundet, och man senare återkommer i ny anställning hos förbundet, så finns ju den ackumulerade anställningstiden kvar i förbundet, man börjar alltså inte att räkna om anställningstid på nytt.

Hur beräknas anställningstiden vid övergång till förbundet?

Medarbetare får tillgodoräkna sig anställningstid inom respektive kommun. Sammanhängande anställningstid från respektive kommun ska tillgodoräknas vid beräkning av anställningstid för utdelning av minnesgåva, förtjänsttecken och jubileumsgåva. Anställningstiden hos respektive kommun ska dokumenteras och överlämnas till Hälsinglands Utbildningsförbund.

Hur blir det med semestern när jag går över till förbundet?

De medarbetare som gör verksamhetsövergång tar, om de så önskar, med sig intjänade semesterförmåner från respektive kommun till Hälsinglands Utbildningsförbund. Medarbetaren ska ges möjlighet att ta ut huvudsemester före verksamhetsövergång. Eventuell semesterskuld regleras mellan respektive kommun och förbundet. Beviljade ledigheter hos respektive kommun följer med över till förbundet.

Därför bildas Hälsinglands Utbildningsförbund

Varför behövs en gemensam gymnasieskola?

Med en gemensam gymnasieskola för de fyra hälsingekommunerna är det enklare att planera och sätta eleven i centrum, eftersom samverkansformen gör det möjligt att erbjuda en gymnasieskola som både erbjuder bredd och kvalitet. Vi får allt färre elever, men med gemensamma resurser skapar vi en stark gymnasieskola;en gymnasieskola som också får lättare att satsa på utveckling.

Varför är det så bråttom med bildandet av Hälsinglands Utbildningsförbund?

Processen har pågått sedan 1999. Senast det var skarpt läge var 2004. I det perspektivet har det inte varit så bråttom.

Det finns en politisk önskan att verkställa Hälsinglands Utbildningsförbund. Några argument är att vi ska samplanera utbildningsutbudet för hela området. Varje kommun står mitt i demografianpassning av gymnasieverksamheten. Vi vill undvika att varje kommun har hunnit lägga ner flera inriktningar utan att ha helhetsperspektiv. Det skulle kunna resultera i ett utarmat utbud innan förbundsstart. Vi vill komma åt samverkanseffekter och exempelvis jobba med gemensamma lokalförsörjningsstrategier.

Flera kommuner står inför troliga förändringar av nämndsorganisation inför den nya mandatperioden. Det är bra om bildande av kommunalförbund kan ske samtidigt.

Projektledningsgruppen bedömer, utifrån vad vi hittills ser, att vi har rimliga möjligheter att göra de förberedelser som behövs inför verksamhetsövergång augusti 2015.

Om vi förlänger något i detta så innebär det minst ett års förskjutning av verksamhetsövergång och start i förbundet.

Vad kan vi vinna på att samverka kring gymnasieskolan och vuxenutbildningen?

Med en huvudman som har helhetsansvaret för utbildning i Hälsingland blir det lättare att sätta eleven i centrum och planera utbildningsutbudet på ett resurseffektivt sätt. Under åren 2008-2013 har elevantalet i Hälsinglands gymnasieskolor minskat med 30 procent. Samtidigt har konkurrensen från friskolor och elevernas geografiska rörlighet ökat. Den nya gymnasieskolan innehåller betydligt fler program och inriktningar och ingen av Hälsinglands gymnasieskolor kan på egen hand erbjuda eleverna det utbudet. Om kommunerna var för sig tvingas dra in på utbildningsutbudet finns risken att studerande inte får möjlighet att gå den utbildning de vill, inom rimligt avstånd. Vi vill höja utbildningsnivån i Hälsingland och öka tillgången till kompetent arbetskraft. En nära samverkan mellan gymnasieskola och vuxenutbildning skapar förutsättningar för detta.

Det finns redan flera gott fungerande samarbeten - varför krångla till det?

Det finns flera välfungerande samarbeten och det är värdefullt. Genom en gemensam planering och styrning tror vi att samarbetet underlättas och blir ännu bättre. De samverkansavtal som finns inom gymnasiet har inte i tillräcklig utsträckning bidragit till de enskilda kommunernas strävanden att elevantalet ska öka på just den egna skolan. Kommunerna har ökat antalet utbildningar/utbildningsplatser trots att elevantalet har minskat.

Verksamhet och programutbud

Vilket uppdrag ska kommunalförbundet få, d v s vilka verksamheter ska kommunalförbundet ansvara för?

Styrgruppens förslag - Alla verksamheter inom gymnasie- och vuxenutbildning lyfts in i Hälsinglands Utbildningsförbund.

Styrgruppen betonar helhetstänket, en bra verktygslåda för att skapa bästa utbildnings- och lärmöjligheter för elever och studerande i Hälsingland. Nyttjande av tekniklösningar, för flexibilitet, för att möta eleverna och de studerande där de befinner sig fysiskt och kommunikationsteknologiskt.

Styrgruppen vill också säkra tänk och arbetssätt från Teknikparkerna, med koppling till Högskola/forskning och koppling till näringslivet.

Verksamheter:

  • Ungdomsgymnasium
  • Introduktionsprogram
  • Gymnasiesärskola
  • Grundläggande vux
  • Gymnasievux
  • Yrkesvux
  • Särskild utbildning för vuxna
  • Svenska för invandrare
  • Yrkeshögskola (undantaget iftac, som är på väg att bolagiseras)
  • Uppdragsutbildningar
  • Internutbildningar
  • Arena för högskoleutbildning
  • Arena för forskning

Vad gäller lednings- och stödfunktioner så fortsätter diskussionerna dels utifrån inspel från samråd och remissrunda och dels utifrån politiska synpunkter

När påverkas utbildningsutbudet på de olika orterna av kommunalförbundet?

Om ett kommunalförbund bildas 1 januari 2015, så tar förbundet över enskilda kommuners planering av vilka program och inriktningar som ska tillhandahållas, inkl på vilka orter. Den första planeringen som sker i förbundet kommer att handla om utbildningsutbudet 2016/17 (för gymnasiet).

Hur sätts utbildningsutbudet för läsår 2015/16?

Respektive kommun planerar, som tidigare, utbildningsutbudet inför läsår 2015/16. Samverkansdiskussioner sker också mellan kommunernas gymnasier, som vanligt.

Varje kommun har sin plan för anpassning av budgeten till de minskade elevkullarna. Det gör att utbildningsutbudet kan påverkas. Det har inte med kommunalförbundet att göra.

Vad ska informeras till eleverna/föräldrarna innan 2015?

Elever och föräldrar har informerats om bildandet av Hälsinglands utbildnings­förbund. För eleverna blir skillnaden inte särskilt stor. De kommer att få del av utbudet både Bollnäs och Söderhamns gymnasieskolor.

Hur får kommuninvånarna information om den process vad gäller förändringaren av gymnasieskolan och vuxenutbildningen?

Projektet informerar på olika sätt. Elever och vårdnadshavare som berörs av den förändrade organisationen får alla brev där förändringen beskrivs. Projektet syftar till att säkra kvaliteten och ge eleverna en bra och bred utbildning i framtiden. Det är också detta som projektet beskriver i mötet med media.

När bestäms programutbudet vid de berörda skolorna?

Direktionen tar upp frågan om programutbudet till diskussion nu i höst för beslut våren 2015; beslutet gäller alltså för läsåret 2016-2017. Programutbudet kan förändras beroende på sökbilden.

Eftersom politikerna har stoppat intaget på In och Na, går vi med andra ord in som underdogs i förbundet?

Vi går inte in som underdogs. Att NA i Bollnäs har intagsstopp läsåret 2014/2015 beror på för få elever; bland annat beroende på att det finns en friskola – Hälsingegymnasiet – som har naturvetenskapsinriktning. För få sökande gjorde också att industriprogrammet i Bollnäs har intagsstopp detta läsår. Bollnäs och Söderhamn kompletterar varandra när det gäller de olika gymnasieprogrammen.

Köper särskolans kommuner platser av utbildningsförbundet?

De kommuner utanför förbundet som köper särskolans tjänster kommer i framtiden att köpa tjänsterna av utbildningsförbundet.

Kommer vi att ha programfördelningen i de olika kommunerna att luta oss mot när vi ska besluta om att skriva på eller inte?

Det är samma ledtider i planeringen för de olika gymnasieprogrammen i utbildningsförbundet som det är i dag. Så det blir ingen skillnad.

Har förhandlingar om programutbudet redan påbörjats, ryktet går?

Nej. Förhandlingar om programutbudet har inte påbörjats.

Kvalitetshöjning är ett av argumenten, men för vem?

Utifrån en given budget kan vi tillsammans tillhandahålla ett bättre utbud för de studerande genom helhetsperspektiv vid planeringen. Andra fördelar är att samla arbetsuppgifter som var och en av kommunerna utfört i ett förbund, vilket gör att en något större andel av budgeten kan användas till den pedagogiska verksamheten.

Det krävs ett ordentligt utvecklingsarbete för att klargöra hur inslag av distansstudier skulle kunna användas för att erbjuda inriktningar/ämnen som vi annars inte kan tillhandahålla och göra det utan att studiekvalitén blir dålig. Det finns en vilja att utmana möjligheterna i det med lokalt stöd på hemmaplan. Eleven vill och ska ha en klass- och skoltillhörighet för att elevens sociala utveckling ska tillgodoses.

Hur kommer pendling och distansstudier att påverka eleverna?

Det är viktigt att veta att budgeten för utbildningar och program är samma oavsett om vi bildar förbund eller inte. När elevunderlaget minskar kan vi inte tillhandahålla alla mindre inriktningar på hemmaplan oavsett om vi bildar förbund eller inte. I förbundet kan vi nyttja resurserna på bästa sätt tillsammans. Det är bättre att göra förändringar utifrån hela landskapets utbud, behov av arbetskraft, elevers sökbild, friskoleutbud mm. Då får vi bästa möjliga utbud för elevernas bästa och för att säkra tillgången på kompetent arbetskraft.

Det kommer att startas idéverkstäder där pedagogisk personal får vara med och utveckla och värdera olika lösningar. Kanske kan vi utveckla bra kombinationer av basstudier på hemorten, integrering med vux eller distansmoment mot annan ort, med handledarstöd?

Det pågår också dialog med X-trafik för att förbättra pendlingsmöjligheterna, om det skulle bli aktuellt.

Kommer eleverna att vara intresserade av att studera på andra orter i Hälsingland?

Det är många faktorer som styr elevernas val av utbildningar och program. Det är inte helt enkelt att analysera. Vi ser dock i flera av våra kommuner att valet styrs i allt högre grad av vilket program/inriktning man vill gå. Det är tydligare i kommuner med mindre utbildningsutbud. Av de som väljer att studera på annan ort är utbildningsvalet den viktigaste anledningen.

Idag ser det ut så här med andel elever som läser på annan ort, ur 2013 års öppna jämförelser för gymnasiet.

Andel elever som läser på annan ort:

% av eleverna som går...

i kommunal eller friskola i annan kommun / i friskola i hemkommunen

Bollnäs 16 / 19

Hudiksvall 15 / 6

Söderhamn 31 / 0

Ett utbildningsförbund öppnar också möjlighet att utveckla flexibla lösningar där man kombinerar studier på hemorten med distansstudier.

Personal

Jag har studie- och yrkesvägledarexamen och arbetar som studie- och yrkesvägledare. För att anställas som sådan krävs utbildning avsedd för sådan verksamhet. Sökande utan sådan utbildning får anställas för högst ett år i taget. Inom förbundet finns flera anställda utan studie- och yrkes­vägledarexamen, men med lång anställningstid. Vad händer om det ska göras neddragningar? Är det anställningsåren eller utbildningen/­examen somstyr?

Vid en ev. turordning i samband med arbetsbrist, så har både anställningstid och tillräckliga kvalifikationer betydelse. Vid förhandlingstillfället fastställs en turordningslista samt vilka konsekvenser som det ger.

Vad händer när medarbetaren tackar nej till ett erbjudande om verksamhetsövergång?

Steg 1 omflyttning

Den som tackar nej till verksamhetsövergång blir föremål för omflyttning inom anställningsavtalet till eventuellt ledigt arbete. Om medarbetaren som blir föremål för omflyttning tackar nej till ett anvisat arbete är det samma sak som att medarbetaren själv säger upp sig.

Om den som är föremål för omflyttning tackar ja till erbjudet arbeten är processen klar.

Om det efter omflyttningsprocessen finns medarbetare som är oplacerade uppstår en arbetsbristsituation.

Då fortsätter processen enligt nedan.

Steg 2 turordning

Alla medarbetare turordnas utifrån den förhandlade turordningen, se nedan.

Turordning enligt LAS (Lagen om Anställningsskydd) innebär att den med kortast anställningstid är den som först riskerar att förlora sitt arbete. Om ett lokalt kollektivavtal har tecknats upprättas en så kallad avtalsturlista, enligt det avtal som träffats. Det går att förhandla om turordningsområde men oftast är det förvaltning och yrkeskategori som är turordningsområde.

Därefter tas hänsyn till medarbetarnas kvalifikationer. När det gäller lärare ska hänsyn tas till behörighet och från och med 2015 även legitimation.

Steg 3 omplacering

Den/de som är sist anställd blir föremål för en omplaceringsutredning och prövas mot alla lediga arbeten i kommunen som medarbetaren har kompetens/behörighet för.

Om medarbetaren tackar nej till erbjudet arbete eller om det inte finns något ledigt arbete, blir medarbetaren uppsagd.

Vad gäller arbetsrättsligt vid verksamhetsövergång?

En verksamhetsövergång innebär att en verksamhet byter huvudman, eller i detta fall arbetsgivare.

Vad innebär den?

När detta sker finns ett arbetsrättsligt regelverk att följa. Det regelverket innefattar tre lagar;

  • MBL (Medbestämmandelagen)
  • LAS (Lagen om anställningsskydd)
  • Arbetsmiljölagen

MBL (Medbestämmandelagen)

Lagen reglerar med hjälp av fackliga förhandlingar vilka delar av en verksamhet och vilken i omfattning den ska övergå till den nya arbetsgivaren. Rent konkret talar lagen om hur många i den aktuella övergången som ska erbjudas anställning.

LAS (Lagen om anställningsskydd)

Lagen talar om vad som gäller vid anställningsskydd. Syftet är att skapa skydd för dig som medarbetare kring dina rättigheter och skyldigheter enligt anställningsavtalet.

Arbetsmiljölagen

Lagen ska säkra att du som medarbetare har en möjlighet till inflytande och påverkan på din arbetsplats.

Om man inte skriver på att gå med i utbildningsförbundet, vad händer då?

Tackar man nej till verksamhetsövergång blir man föremål för omflyttning inom anställningsavtalet till eventuellt ledigt arbete. Tackar man nej till detta är det detsamma som att säga upp sig. Tackar man ja är processen klar. Om det inte finns något ledigt arbete uppstår övertalighet. Då turordnas alla medarbetare utifrån den förhandlade turordningen. Hänsyn tas till kvalifikationer och från och med 2015 också legitimation. Är man sist anställd blir man föremål för omplaceringsutredning och prövas mot lediga arbeten i kommunen som medarbetaren har kompetens för. Tackar medarbetaren nej till erbjudet arbete eller om det inte finns något arbete blir medarbetaren uppsagt.

Om man har haft anställning i mer än en av kommunerna som ska ingå i förbundet, får man då ta med sig anställningstiden från samtliga kommuner?

Nej, man får bara ta med sig anställningstiden från den kommun man är anställd i vid tidpunkten för verksamhetsövergången.

Tar man med sig arbetsår från både Bollnäs och Söderhamns kommun som en summa?

Man får enbart ta med sig anställningstiden från den kommun man är anställd i när verksamhetsövergången sker.

Om mitt program försvinner – vad händer med min tjänst?

Om programmet på orten upphör och medarbetare inte får ihop en heltidstjänst kan tjänstgöring på annan ort bli aktuell. Risken för att program försvinner och medarbetare inte får ihop en heltidstjänst hade varit minst lika stor utan förbund.

Vad händer om jag vill gå tillbaka till kommunen efter att ha skrivit på för utbildningsförbundet? Kan jag putta bort någon med min kompetens som har kortare anställningstid?

Att "gå tillbaka" till kommunen efter övergången kan enbart ske om man söker ett ledigt arbete i kommunen. Det finns ingen provperiod i förbundet eller att man får tjänstledigt för att prova på ett nytt jobb.

Om jag inte går över till förbundet, kan jag hyras ut till förbundet av kommunen?

Nej, det är inte syftet och ingen kommun har för avsikt att göra det.

Kan jag putta bort någon med kortare anställningstid och med min kompetens?

När kommunen vet hur många som tackat ja till övergång kommer kommunens organisation ses över. Vid en arbetsbristsituation hanteras turordning enligt LAS, så, ja någon annan med kortare anställning kan bli uppsagd.

Kan jag bli tvungen att jobba i flera kommuner?

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet precis som idag. Om arbetsgivaren bedömer att det är mest lämpligt för verksamhetens bästa kan det bli så. Ambitionen är pedagogisk personal ska arbeta på hemorten.

Hur blir min arbetssituation om jag är 1 -7 på gymnasiesär nu, inte gy-behörig och följer med till förbundet?

Situationen förändras inte p g a övergången.

Kommer lönenivåerna att behållas?

Alla anställda går över med bibehållna löneförmåner.

Hur garanteras löneutvecklingen kontra de kommunanställda lärarna?

Lönerörelser numera är sifferlösa. Lönepolitiken utformas av förbundet.

Kan de som övergår i utbildningsförbundet få en uppförhandling av lönerna för att de går över?

Nej.

Gäller de framförhandlade villkoren även för personal som inte är organiserade?

De förhandlade villkoren gäller för alla.

Kan kommunen skynda på legitimationerna för yrkeslärarna?

Tyvärr är det inte möjligt att påskynda legitimationerna för yrkeslärarna.

BKF-förmånerna som finns i Bollnäs kommun, kan de förhandlas så att vi får behålla dem även i utbildningsförbundet?

Facket och arbetsgivaren kommer att förhandla om de lokala överenskommelser som finns. Blir man inte överens är praxis att man får behålla de lokala förmånerna i ett år.

Se till att förhandla till oss betald restid?

Detta är ingen fråga. Facket och arbetsgivaren förhandlar om villkoren som ska gälla för alla medarbetare.

Ett krav, ta fram ett klart dokument som beskriver vad som händer om jag tackar nej.

Den här frågan har fått ett uttömmande svar i Frågor och svar. Frågan lyder: Vad händer när medarbetaren tackar nej till erbjudanden om verksamhetsövergång. Läs gärna det!

Vad händer för medarbetare som är tjänstlediga vid datumet för verksamhetsövergång?

Tjänstlediga medarbetare erbjuds verksamhetsövergång.

Om jag söker arbete i utbildningsförbundet efter verksamhetsövergången, får jag då ta med mig min anställningstid från kommunen och tillgodoräkna mig den hos den nya arbetsgivaren?

Nej, vid anställning i förbundet, som inte sker i samband med erbjudande om verksamhetsövergång, får man inte tillgodoräkna sig anställningstid i kommunen.

Vad händer för mig som medarbetare?

Den största förändringen för dig som medarbetare blir att du byter arbetsgivare. Vid en verksamhetsövergång hålls en så kallad inrangeringsförhandling. Den innebär att den befintliga och den nya arbetsgivaren tillsammans med fackliga organisationer förhandlar gällande den praktiska hanteringen när du som medarbetare ska byta arbetsgivare.

Ett kollektivavtal tecknas som gäller vid övergången. Avtalet innehåller exempelvis regler kring semester, innestående övertid, pension och försäkringar för att nämna några.

Kommer jag att fortsätta vara anställd på ett AB-avtal?

Det nya arbetsgivarförbundet blir Pacta. De omfattas av HÖKARNA och AB med mycket få undantag. Om du-ni läser AB kan ni på något ställe se att det står gäller ej Pacta.

Kan jag tillgodoräkna mig mina anställningsår inom kommunen?

Anställningstiden i kommunen tar man med sig in i förbundet.

Ändras min tjänstgöringsgrad? Får jag ta med mig eventuella sparade semesterdagar?

Grundregeln är att medarbetare tar man med sig de anställningsvillkor som gäller för tiden för verksamhetsövergång exempelvis sysselsättningsgrad och semesterdagar som man har enligt avtal. Vid en inrangeringsförhandling är det möjligt att komma överens om annat, men det är inte troligt att man kommer att göra. En garant för det är de fackliga organisationerna som kommer att bevaka att villkoren inte försämras.

Om jag är anställd i kommunalförbund - kommer min placeringsort/tjänstgöringsort att kunna vara någon annan än Söderhamn?

Teoretisk sett kan tjänstgöringsorten bli en annan om den nya arbetsgivaren bedömer att det är det mest optimala ur ett verksamhetsperspektiv. Det finns idag inga planer på att erbjuda pedagogisk personal andra placerings-/tjänstgöringsorter.

Omfattas medarbetare som har en tidsbegränsad anställning, med ett slutdatum senare än datumet för verksamhetsövergång, av övergången?

Ja, även visstidsanställda omfattas av verksamhetsövergång, under förutsättning att anställningen löper den tidpunkt då verksamheten går över.

Blir det en verksamhetsövergång tillbaka till kommunen om förbundet upplöses?

Ja, i det fall utbildningsförbundet upplöses blir det en verksamhetsövergång tillbaka till kommunen. Medarbetarna får då ta med sig sin totala anställningstid tillbaka till kommunen (den tid man hade med sig in i förbundet plus den tid man tjänat in under anställningstiden i förbundet)

Om en medarbetare har företrädesrätt som sträcker sig över datumet för verksamhetsövergång, vart gäller företrädesrätten då?

Företrädesrätten följer med över till den nya arbetsgivaren.

Kan lärare komma att arbeta i andra kommuner om man exempelvis har en smal kompetens?

Om programmet på orten upphör eller man har en smal tjänst och inte får ihop en full tjänst kan tjänstgöring på annan ort bli aktuell. Det gäller oavsett om man arbetar i ett förbund eller inte. Ambitionen är att de flesta medarbetarna kommer att arbeta i sin hemort.

Hur blir samarbetet mellan grundskolan och gymnasie- och vuxenutbildningen om SYV-organisationen delas upp på två arbetsgivare?

De fackliga organisationerna har lämnat synpunkter på SYV-organisationen. Synpunkterna på vad man tror är bästa lösning är olika ifrån olika kommuner. För att inte fatta ett förhastat beslut i frågan väljer projektledningsgruppen att via förvaltningscheferna samla mer information och se över konsekvenserna innan man tar ställning till hur SYV-organisationen ska se ut.

Hur kommer rekryteringen av lärare att påverkas med ett utbildningsförbund?

En gymnasieskola med bästa möjliga utbud och kvalité blir mer attraktiv för eleverna. Ett gemensamt förbund ger större möjlighet till utveckling och specialisering för de som jobbar inom gymnasie- och vuxenutbildningen. Det underlättar troligen rekrytering av medarbetare.

Vad händer om medarbetare inte vill gå över till förbundet?

Målsättningen är att så många som möjligt i verksamheten går med i förbundet. Det finns risk för övertalighet om man väljer att stå utanför förbundet och även efter ett år i förbundet finns risk för övertalighet. Detta är svårt att bedöma i dag. Var och en måste göra sina personliga val. Satsningen på kommunalförbund innebär inte några extra besparingar. Det är den demografianpassning som redan ligger i kommunernas budgetar som gäller.

Hur blir det med friskvårdsbidraget i Hälsinglands Utbildningsförbund?

Hälsinglands Utbildningsförbund kommer att erbjuda medarbetarna friskvårds­bidrag till ett värde av 1200 kr per år mot uppvisat kvitto. Friskvårdsbidraget kan användas för samtliga skattefria friskvårdsaktiviteter enligt Skatteverkets regler.

Hur blir det med komptid och flextid när jag går över till förbundet?

All intjänandetid när det gäller komp, flextid och årsarbestid regleras av respektive kommun och tas inte med till Hälsinglands Utbildningsförbund. Förbundet har ambitionen att fortsätta med möjligheten till flexibel arbestidsförläggning.

Ekonomi

Kan kommunförbundet gå i konkurs?

Förbundet ägs till 100% av medlemskommunerna och kan inte genom detta ägande gå i konkurs eftersom kommunerna i sin tur inte heller kan gå i konkurs. Möjligtvis kan man tänka sig att en kommun rent tekniskt kan gå i konkurs men om kommunerna hamnar på obestånd eller drivs med ett rejält underskott så korrigeras detta via ett högre skatteuttag. Skulle förbundet drivas med ett rejält underskott eller hamna på obestånd som får kommunerna kliva in och finansiera verksamheten alternativt så upplöses förbundet och avveckling sker under ordnade former.

Kommer besparingar att ske i-och-med övergång till utbildnings­förbundet?

Det är inte aktuellt med besparingar. Däremot sker demografianpassningar på grund av minskat elevantal i kommunerna, men det skulle ha skett även utan förbundsbildning.

När elevantalet minskar så blir det överskott av lokaler. Hur ska det hanteras?

Förbundet hyr lokalerna i första hand från medlemskommunerna. Inledningsvis omförhandla alla interna hyresavtal att vara på 2 + 2 år med 9 månaders uppsägningstid. Syfte att ge förbundet möjlighet att gå ur lokaler som förbundet inte har behov av. Förbundet ska också kunna säga upp del av lokaler, med krav att de är avgränsade och ”uthyrningsbara”. Det innebär att fastighetsförvaltningen i resp kommun får ”hantera” lokalöverskott, omplanera med andra verksamheter e d

Ska kommunerna betala både till förbundet och interkommunala ersättningar till t ex Sundsvall?

Då blir det dubbelt.

Förbundet svarar för interkommunala ersättningar/debiteringar, och ersättning till fristående skolor och har budgeten för detta. Förbundet erhåller också ersättning för inackorderingstillägg och dagliga resor till elever som är folkbokförda i kommunen.

Organisation

Hur ska hela organisationen hinna sättas i land till 2015?

Under hösten gås medarbetarnas tjänstgöringstid igenom. En del medarbetare har uppdrag hos olika skolor exempelvis (grundskola och gymnasium). Arbetar man mer än 50 procent åt gymnasiet kan man komma att tillhöra utbildnings­förbundet. Inrangeringsförhandlingar sker den 27 oktober och 4 november. I februari 2015 kommer medarbetare att erbjudas verksamhetsövergång och hösten 2015 tillhör man utbildningsförbundet. Hela organisationen kommer successivt att sättas. Först ska förbundschef rekryteras.

Blir det chefsbyråkrati? Måste den lokala chefen fråga sin chef om lov först?

Förbundschefen blir den nya ”förvaltningschefen” och kommer i sin funktion att ersätta denna. Det blir ingen större skillnad jämfört med idag.

Det vi har sett hos andra förbund är att både chefer och medarbetare har fått större möjlighet att specialisera sig och ta ansvar för utvecklingen av en specifik verksamhet/ämne för hela förbundets räkning. Det är en anledning till att de upplever sig ha större utvecklingskraft.

Innebär detta ökad eller minskad administration?

På sikt kommer detta att innebära minskad administration. Idag hanterar fem nämnder och kommunstyrelsen i Nordanstig frågor om frivilliga skolformer. Det innebär att ärenden, rutiner, riktlinjer, upphandling - kravställande, systemutveckling, utbildning och alla utvecklingssatsningar sker parallellt på flera håll.

Samordningsmöjligheter när det gäller skoladministration - blanketter, rutiner etc bör leda till mindre administration.

Om nu tanken är att förbundets ledning ska vara smalt och spetsigt, behövs alla chefer då? Till exempel vilken roll ska i så fall en gymnasiechef ha?

Över tiden är det sannolikt möjligt att minska lednings- och stödfunktioner, både i samband med demografianpassningen och genom "stordriftsfördelar". Det är upp till den nya förbundsledningen att organisera verksamheten.

Övrigt

Kommer det att finnas någon bilpool?

Det är sagt att förbundet ska nyttja respektive hemkommuns bilpooler.

Kan lärarna i Bollnäs påverka fullmäktigebeslutet i motsatt riktning, att inte gå med?

Kommunfullmäktige i Bollnäs fattade beslut om att gå med i förbundet i juni.

Kan fullmäktigebeslutet rivas upp efter 14/9?

Allt är möjligt, men det är inte troligt att beslutet rivs upp efter den 14 september. I Bollnäs är alla politiker eniga om bildandet av ett kommunalförbund för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Om alla vägrar att gå med till utbildningsförbundet, vad händer då?

Förhoppningen är att detta inte ska ske. Men om det blir så kommer utbildnings­förbundet att få svåra rekryteringsbehov.

Om valets utfall blir ett förstatligande av skolan, vad händer med utbildningsförbundet?

Det påverkar inte bildandet av förbund, eftersom ev förstatligande av skolan skulle vara en lång process.

Vad säger lärarna i Söderhamn om denna förändring av arbetsgivarparten?

Precis som i Bollnäs finns det olika meningar. I de fackliga kommentarerna finns många olika synpunkter; både för och emot.

Är det möjligt att folkomrösta om denna förändring?

Folkomröstning kan genomföras om tio procent av de röstberättigade genom namnunderskrifter begär det. Folkomröstningar är alltid rådgivande. Projektet bedömer att förändringen som nu planeras är av organisatorisk art och därför inte aktuell. Det är kommunledningarna i respektive kommun som har ansvaret för förändringarna.

I skoldebatten från personal, fack och vissa politiska partier finns ett önskemål staten ska ansvara för skolan. Vore det inte klokt att invänta vilken väg det förslaget tar?

Det finns inte en möjlighet att de i Hälsingland berörda kommunalpolitikerna skulle kunna dra sig undan sitt ansvar för att lösa sina problem genom att hänvisa till att det på statlig nivå finns en diskussion om ett framtida förstatligande av skolan.

Riskerar någon kommun bli förlorare medan andra vinner på att samverka?

Ingen kommun kan på egen hand tillhandahålla alla utbildningar och inriktningar. Målet är att alla ska vinna på att samverka i ett kommunalförbund. Framför allt elever och studenter!

Varför är inte alla hälsingekommuner med?

Övriga kommuner följer projektet. Förbundet är tänkt att utformas så att övriga hälsingekommuner kan haka på.


Mejla dina frågor till cecilia.falkeborn@bollnas.se så vidarebefordrar hon dessa till delprojektledarna som ger svar.

Senaste uppdaterad 2015-05-27

Samordnare

Inga Malm

Tfn 0278-251 58
Tfn 0278-250 00 (vx)
Mobil 073-275 46 87

    Besöksadress

    Stadshustorget

    821 80 Bollnäs

    Fax 0278-256 00